[title size=”2″]Om Adamsbergs Gård[/title]
Adamsberg är beläget söder om Rimbo-Långsjön I Rimbo. Gården blev frälse på 1270-talet och säteri på 1720-talet. Det omfattar ett flertal fastigheter varav Norrtälje Adamsberg 1:1 är den största. Arealen omfattar 725 hektar varav 611 hektar landareal och 114 hektar vatten.
Tidig historia
Gården innefattar mycket gammal kulturmark. Stenåldersverktyg har påträffats på markerna. Arkeologer har utpekat gravfält och gravar från järnåldern (500 f Kr – 1050 e Kr). En känd forntida bronskedja på Historiska Museet i Stockholm har hittas på Adamsberrg. Två fornborgar finn på gården, varav den ena på ett berg beläget på en udde av “Näshagen” vid “Sundet” i Långsjön. I Näshagen finns uråldriga åkrar, En kallkälla på garden angavs förrr ha varit en offerkälla. Adamsberg kallades under medeltiden Skälby och kom på 1500-talet att kallas Framskälby för att skilja gården från ett annat Skälby öster om sjön Skedviken som kallades Bydingskälby. Det medeltida Adamsberg omfattade mark kring och mellan två store kullar, östra och västra Skälby. Den östra kullen bytte längre fram namn till Asplund, den västra delen som var den viktigare redan under medeltiden framstod under 1600-talet som kärnan i gårdsbebyggelsen.
Gården omtalas på 1200-talet då den blev frälse. Den förste kände ägaren var ärkebiskopen Jacob Israelsson som tillhörde den s k Finstaätten. Jacob Israelsson skänkte gården till Uppsala ärkestift och är begravd i Uppsaladomens kor invid Erik den heliges skrin. Några år senare övergick gården till Andreas And. Denne, som var systerson till Jacob, var riksråd, domprost och vid 1200-talets slut medförfattare till Upplandslagen. Han inrättade ett studenthem vid Sorbonne i Paris vid 1200-talets slut och var en av sin tids absolut främsta kulturpersonlighet. Under senare delen av 1300-talet ägdes gården av Maria Magdalena kapell I Stockholm. Från senare delen av 1400-talet och fram till slutet av 1600-talet ägdes garden av medlemmar av ätterna Bonde, Gyllenstierna, Sture, Oxenstierna och Horn. Särskilt intressant är att Christina Gyllenstierna, gift med Sten Sture d y, på 1500-talet var ägare och att gården efter henne gick I arv på kvinnosidan under mer än 100 år.
Det är för långt att här mer I detalj skildra Adamsbergs växlingsrika historia fram till 1720-talet men det kan sägas att den är välbekant och intressant. Det är belagt hur till namnet kända på Adamsberg bosatta personer var med om att betala av Elfsborgs lösen på 1610-talet. I Näshagen finns vad Gunnar Brusewitz betecknat som en trolig varggrop från 1600-talet. Än idag finns mäktiga träd på gården, varav det äldsta av Brusewitz bedömts vara från 1400-talet. På en karta från stormaktstiden finns två byggnader inritade som placerade på grunderna för de två bevarade gårdsflyglarna från 1790.
Från 1720 – tiden under ätten Horn
Med 1720-talet inföll Adamsbergs nästa storhetstid. Gården med en hel del torp köptes av kanslipresidenten och riksrådet greve Arvid Horn, den man som skickligt styrde Sverige under tiden efter Carl XIIs död och in i den sk frihetstiden. Arvid Horn utverkade att frälsegodset Adamsberg fick säterirättigheter. Han gav gården dess namn efter sin son Adam och han byggde en ståtlig mangårdsbyggnad på platsen för gårdskärnan. Adamsberg blev den andra huvudgården i det godskomplex som Arvid Horn skapade kring sitt slott Ekebyholm beläget norr om sjön Syningen nordväst om Adamsberg. Ekebyholm och Adamsberg var sedan förenade som ett gods fram till 1827. Gårdarna sambrukades I en intressant kulturell och ekonomisk enhet. Dokument som visar detta finns på Riksarkivet.
Greve Adam Horn var en ytterst intressant person verksam under frihetstiden. Han bidrog till att grunda Musikaliska akademin och spelade en viktig roll som vän till “den svenska musikens fader” Johan Henric Roman. Horn gjorde också andra insatser för svenskt musikliv och annan kultur.
Mellan 1793 och 1823 ägdes Adamsberg av generalen greve Claes Horn. På hans tid anlades en enkel engelsk park på Adamsberg som alltjämt finns kvar. En karta från 1800-talets början visar detta. Den engelska parken I Sverige är beskriven av professor Magnus Olausson. En sådan park är gärna anlagd i anslutning till en sjö och består av ädla lövträd med slingrande grusgångar och ibland en anspråkslös “paviljong” i klassisk stil och raka alléer som utgår från parkanläggningen. På Adamsberg finns just en sådan park med paviljong kvar med alléer som utgår från och är del I parkmiljön. Låt vara att träden med hänsyn till almsjuka och andra omständigheter har fått ersättas av nyare. Här finns klassiska ädla lövträd som ek, lind, lönn, kastanj, alm, ask, bok och hassel mm.
Den mycket vackra paviljongen användes på Claes Horns tid som bibliotek för Adam Horns fina bok- och musiksamling. Fortfarande finns på Adamsberg ett välskött fideikomissbibliotek men med annat ursprung än från den Hornska ätten. Flera av gårdens byggnader är från slutet av 1700-talet. Bland dessa skall nämnas ett välbevarat stockvirkeshus som under 1800-talet var gårdens ålderdomshem.
Från 1827 blev Adamsberg skilt från Ekebyholm men medlemmar av ätten Horn fortsatte att äga gården till 1865. På den tiden brann Arvid Horns mangårdsbyggnad. Under tidigt 1800-tal var Adamsberg bekant för omfattande brännvinstillverkning.
Tiden efter Horn
Från 1870-talets början ägdes gården av brukspatron Warner Groen, en framstående jordbrukare och företagare. Denne medverkade mycket aktivt till att det kom järnväg till Rimbo och att där anlades mejeri och annan industri. Groen uppförde kulturhistoriskt sett intressanta ekonomibyggnader och bostäder på gården, bl a en stor stenladugård, som alltjämt finns kvar liksom arbetarbostäder i stående halvtimmer I en vid den tiden föredömlig stil. Redan på den Hornska tiden var Adamsbergs skogar kända som välskötta och är så ännu idag. Här finns åtskilligt att uppmärksamma för den som är intresserad av god skoglig kultur och vacker natur.
Från år 1937 och fortfarande har familjen Lagerbjelke haft ansvaret för Adamsberg. Under den tiden har gården utmärkts som plats för välskött skogs- och lantbruk och god kultur. Grevinnan Alice Lagerbjelke, gift med greve Magnus Lagerbjelke, var utövande skulptris och målarinna . Hon var också delägare i ett av Stockholms ledande konstgallerier, Galerie Moderne. I Rimbo ordnade hon mångsidig utbildning i kreaturskötsel, måleri och folkbildning mm. Adamsberg har varit en träffpunkt för många och kända konstnärer. De senaste åren har på Adamsberg återkommande ordnats teater och andra kulturmanifestationer. Den verksamheten fortsätter. Från 1991-2022 ägdes gården av hovrättsrådet juris doktor Gustaf Lagerbjelke och hans fru Cecilia Lagerbjelke. Efter Gustafs bortgång 2022 så samägs gården av Cecilia tillsammans med sönerna.
Efter att det fina spannmålsmagasin från 1800-talet, som användes för kulturändamål, brann ner, uppföres 2016 på platsen för den gamla mangårdsbyggnaden från 1720-talet en mycket vacker herrgårdsbyggnad efter ritningar av den berömde 1700-talsarkitekten Jean Eric Rehn. Huset är ämnat till blivande kulturcentrum.
Adamsberg fortsätter in i framtiden att följa sina stolta traditioner. Med sina sparade oförstörda åkrar, hagar, skogar och sjöar är gården viktigt för Rimbos framtid.